"Tack vare en datanördig pappa så har vi haft internetuppkoppling där hemma sedan 1996"

 

Linnea Portin beskriver sig själv som en munter dysterkvist och skriver om sin vardag med bebis, partner och katter på bloggen Brygd. Hon dras mera till det gamla än det nya, något som syns i alla vackra bilder hon tar i sitt hem.

 

Vad betyder nätet och bloggandet för dig?

Väldigt mycket! Tack vare en datanördig pappa så har vi haft internetuppkoppling där hemma sedan 1996. Sen dess har jag haft hemsida eller blogg och tendensen att bli lite jobbigt nostalgisk vad det gäller ämnet. Det är svårt att säga helt definitivt förstås men jag gissar att jag hade känt mig ganska ensam och nedstämd utan nätet.

 

Berätta innebörden bakom namnvalet på din blogg!

Den hette förr Häxbrygd, med innebörden hopkok, något som bloggar brukar bestå av. Jag ville också reclaima "häxa" som för en evighet sen användes som skällsord mot mitt tonårsgothiga jag. Sen kände jag att det var gjort! Förr var jag också mer intresserad av mer pynt, fler krusiduller. Nu gillar jag att skala av. Så då blev det bara Brygd.

 

 

Hur ser dina vardagar ut just nu?

Ja, hur ser de ut. De flyter lätt ihop -- jag är föräldraledig och försöker ströjobba lite med ett fåtal kreativa projekt. Lite kan jag sakna rutinen i att ha ett jobb att gå till, men njuter verkligen av att få stanna hemma och ha god orsak till det. Sällan känns någon dag onödig eller meningslös, men jag ska inte bli alltför läbbigt bebisromantisk sååå punkt slut där då.

 

Vad skulle du själv säga att är de största förändringarna hos dig sedan du fick Blenda?

Det har blivit lättare för mig att sätta all annan verklighet utöver bebisen åt sidan. Om något besvärar mig så ältar jag det inte längre lika mycket. Jag försöker att skaka av mig det och till exempel bara *tänka* att den där personen är ju fan dum i huvudet just nu och känna mig okej med att jag besitter den vetskapen för mig själv utan att yppa den högt. Går sådär.

Men sen har vi saker som klyschigt nog berör barn och framtid. När jag tänker på miljön och allt möjligt som kan skita på sig rejält inom min dotters livstid så knyter det sig i magen. Det är så mycket som är fruktansvärt. Det visste jag innan också, men nu berör det mig på ett helt annat sätt eftersom det också berör min dotter.

Summan är kanske densamma men jag ägnar alltså mindre energi åt saker som upprör mig samtidigt som jag blivit känsligare och lättare upprörs utav andra saker! Sen är jag inte längre äckelrädd för bebisar, det är ett stort plus.

 

 

Bilderna från ditt hem är alltid så fina! Var hittar du inredningsinspiration?

Tack så mycket! Nu känner jag mig ganska ohederlig för oftast är det ju dessvärre så att strax utanför bildrutan så svämmar ett Mordor av oreda ut. Det vill jag inte smussla med, men GUD NEJ inte heller visa upp. Mycket inspiration hämtar jag från Pinterest och alla loppisbesök jag strövar iväg på. Tycker också att det är spännande att få se glimtar ur andra bloggares hem förstås! Det inspirerar mig ofta.

 

Har du några kulturtips på lager?

Häromdagen tittade jag på första avsnittet av The Break with Michelle Wolf på Netflix, det var kul! Oursäktande, humoristiskt, fräckt och rent av elakt, inklusive absurda sketcher i lagom liten mängd och en charmigt illa dold feministisk agenda.

 

 

Sist men inte minst - vad tror du om bloggens framtid?

Jag tror inte att bloggandet riskerar dö ut i alla fall, så som ibland brukar påstås. Människan har ett behov av att uttrycka sig och innan bloggandet gjorde entre på 90-talet skrev ju folk böcker och dagböcker. Allt rör sig i cykler och nu har vi en lång tid sett nischade inlägg och bloggar, så då faller det sig naturligt att det är den dagboksmässiga tankeflödesmodellen som ska göra revansch. Vi ser den allt mer ofta, tycker jag, men än så länge sällan utan disclaimer om att inlägget är av den typen. Nu verkar många nappa på bloggandet med förhoppningen om att bli influencers -- de flesta lär besvikna hoppa av. Om några år kommer det dammet ha lagt sig och folk återgår till att se bloggarna som en kanal för att anknyta till varandra istället för att få följare. Eller vad vet jag! Det kanske bara är min nostalgi som pratar.

 

Linneas blogg kan ni läsa här och hennes Instagram kan ni följa här.

 

 

Nanó Wallenius
04.07.2018 kl. 13:13

Hon skrev första utkastet till romanen när hon var 17

 

22-åriga Déa Solin romandebuterar med "En spellista för sömnlösa nätter" på Förlaget i höst. Boken är en lesbisk kärlekshistoria och det första utkastet skrev redan hon när hon var 17 år. Just nu bor hon i Skåne där hon studerar systemvetenskap, men på hennes blogg på Ratata kan läsarna följa med på hennes många upptäcktsfärder till nya länder.

 

Hur hamnade du på den orten och studieplatsen där du är just nu? Hur valde du vad du ville studera?

Det var 100% a stroke of luck. Jag tänkte flytta till Skottland för att plugga film & tv, men hann inte få mina gymnasiebetyg i tid för att kunna söka till universitet där. I stället hamnade jag på skånska landsbygden för att plugga kreativt skrivande och trivdes för bra för att flytta härifrån. Min kärlek för Malmö verkar liksom aldrig dö ut, för att inte tala om landsbygden med alla ändlösa slätter och enorma himlar som fortfarande tar andan ur mig dagligen. Nuförtiden pluggar jag systemvetenskap på Lunds universitet för att ha en plan b om jag inte vinner Nobelpriset i litteratur.

 

Din blogg ger glimtar av ditt liv som verkar bestå av en hel del resande. Har du alltid rest mycket och vad betyder resandet för dig?

Jag brukar säga att mina föräldrar prioriterade 2 saker när jag var barn: 1) mat och 2) resor. Jag älskar att upptäcka andra städer, men allra mest att träffa människor som jag inte hade träffat annars. Jag är den där som fastnar i samtal med främlingar överallt, vilket innebär att jag ofta hamnar i absurda situationer tillsammans med dem.

 

 

Vad är dina största inspirationskällor för skrivandet?

Mitt liv och människorna i det, hands down.

 

Hur började ditt skrivande?

Jag har alltid skrivit, men bestämde mig för att bli författare efter att ha läst och älskat Twilight när jag var tolv år gammal, eftersom jag drömde om att skriva en roman som någon annan älskade lika mycket.

 

Vilka är de mest intressanta böckerna du läst år 2018?

Jag har läst om Weetzie Bat och läser för tillfället resten av Dangerous Angels-serien av Francesca Lia Block. Jag älskar den lekfulla, poetiska och surrealistiska berättarstilen och hur det känns som att Francesca Lia Block älskat att skriva varenda sida.

 

 

Du ska ge ut din första roman på Förlaget i höst. Berätta om den processen, hur gick det till?

Det började med att jag fick ett hedersomnämnande för en diktsvit i Arvid Mörne-tävlingen 2016. En av mina redaktörer fastnade för den och frågade om jag hade mer poesi som hon kunde få läsa. Jag hade knappt skrivit nån poesi alls, men nämnde att jag hade en ungdomsroman om hon ville läsa den. Det ledde till att jag blev inbjuden till möte hos Förlaget som berättade att de var intresserade av den, men förvarnade mig om att den inte var i närheten av klar. Så i ett och ett halvt år har jag skrivit om romanen utifrån mina redaktörers feedback, tills de äntligen bekräftade att den var tillräckligt bra för att de ville ge ut den.

 

Vad handlar din bok om? Hur har skrivprocessen sett ut?

En spellista för sömnlösa nätter är en lesbisk kärlekshistoria om Bel och Audrey som kör runt i sin hemstad och lyssnar på musik tillsammans, men romanen handlar också om sorg, ensamhet, identitetssökande och trasiga föräldrarelationer.

Jag skrev första utkastet när jag var sjutton år gammal, men inga scener från det utkastet finns egentligen kvar i den slutgiltiga versionen, eftersom romanen varit i ständig förändring sen dess. Jag vet fortfarande inte hur jag ska klara av att släppa taget eftersom jag levt och andats och sörjt och älskat tillsammans med de här karaktärerna i fem år nu, men man måste väl det förr eller senare.

                                      

Vad är dina bästa skrivtips?

Skriv så mycket som möjligt. Lär dig att ta emot kritik och redigera dina texter utifrån den. Men framför allt: skriv om saker du älskar.

 

Deas blogg finner du här. Alla bilder i intervjun är lånade från Déas blogg.

 

Nanó Wallenius
28.06.2018 kl. 10:31

"Jag var en av de svenskar som jag just nu är så oerhört trött på"

 

 

Jennifer Sandström växte upp i svenska Lappland. Efter att ha studerat och bott i både Kanada och Nya Zeeland hamnade hon i Helsingfors var hon startade eget företag. Sin kärlek till Finland förkunnar hon i podcasten Faraway Finland och på sin blogg Forever Abroad, Always at Home. Läs mer om vad Ratata frågade Jennifer nedan!

 

Vi ser att du har fyllt i Ratatas sommarlista! Staden Göteborg återkommer ett par gånger i dina svar. Vad är dina bästa Göteborgstips under sommaren?

Gå upp till Skansen Kronan, besök Gunnebo slott och promenera runt där, eller åk ut till havet och ta en båt till någon av öarna. Sen så gillar jag Arkens spa och ett besök uppe i Gothia Towers (och äta deras räksmörgås) är trevligt.

 

Hur kom du fram till att du ville starta eget företag? Berätta om den resan.

Det har nog länge funnits som en underliggande tanke men jag vågade inte tänka så seriöst på den när jag var “ung och oerfaren”. Efter cirka 3-4 års erfarenhet på olika företag tyckte jag nog att jag var tillräckligt erfaren, haha. 

Jag har alltid lagt 100% av mig själv i alla jobb jag haft - jag vill och jag känner passion för det jag gör. På företag är det tyvärr lätt att bli bromsad - men som egen är det helt och hållet upp till dig själv. Och det kommer ingen lönecheck automatiskt varje månad oavsett hur du presterat, utan pengarna kommer om du jobbar - det driver mig också även om det innebär en viss stress.

Företaget startade jag upp vid sidan om mitt jobb då jag fick anledning att fakturera för bloggsamarbeten. I takt med att bloggen och mitt intresse för den växte så började jag fundera på om jag inte skulle kunna göra det på heltid? Jag tog det stegvis, gick ner i arbetstid - först till 80%, sen till 40% och sen efter totalt 10 månader, sa jag upp mig.

 

 

Du flyttade till Finland för kärleken. Visste du någonting om Finland tidigare? Vad är det bästa och sämsta med Finland enligt dig?

Jag var en av de svenskar som jag just nu är så oerhört trött på. Jag var nämligen otroligt nonchalant och totalt ointresserad av Finland - och det trots att min mormor är finsk. Kan inte påstå att jag egentligen visste desto mer och jag är så himla glad över att kärleken tog mig hit och att jag har fått upptäcka det här landet! Det är också därför jag gör nu projektet och podcasten Faraway Finland (klick!) med min finlandssvenska kompis Malin (klick!) - för att ge Finland den kärlek det förtjänar.

Jag har alltid gillat att Finland känns så mycket mer jordnära än Sverige, inte så ytligt och fint i kanten. Det passar mig bättre. Sen är det svårt att inte älska hur vackert Helsingfors (och många andra delar av i Finland) är med närheten till allt vatten.

 

Vad visste du om finlandssvenskar innan du flyttade?

Åh, jag inser att jag skulle velat fråga mig själv just det för fyra år sedan innan jag bekantade mig närmare i Finland. Jag visste nog att de existerade - men kanske inte i vilken utsträckning eller exakt hur det fungerar med olika områden som är mer/mindre svenskspråkiga.

 

 

Vilka likheter ser du mellan Finland och Sverige?

Vi är västerländska, trygga länder där vi gillar vårt personal space och dricker mycket kaffe. I ett makroperspektiv är vi ungefär exakt likadana, medan när man zoomar in så finns skillnader i det mesta vi gör. 

 

I din blogg skriver du att du är expert på att flytta och bo utomlands. Har du bott i några andra länder? Berätta!

Pluggade utomlands i Kanada och på Nya Zeeland och efter det har jag jobbat i Indien och Tyskland innan jag tillslut hittade till Finland. 

Livet var fantastiskt med alla dessa upplevelser och äventyr som det innebar - men det tär på en att flytta runt så mycket. Jag har emellanåt känt mig lite vilsen och rotlös. Och det har ibland varit tufft att behöva hitta nya vänner och umgängen i varje nytt land. Mitt hjärta tillhör dessutom så många platser idag, och längtan finns alltid där till någon av dem.

 

Och sist men inte minst - vad är dina sommarplaner?

Två veckor i Sverige i juni (Stockholm och Gällivare) och två veckor i Kroatien i juli med mina bästa vänner. Utöver det ser jag fram emot att få tillbringa sommaren i Finland - i Helsingfors och ute på landet. Skulle vilja besöka några nya platser här. Och kanske gör jag en visit i Göteborg på sensommaren! Det ska dessutom bli spännande att se hur första sommaren som egenföretagare på heltid blir. 

 

Läs Jennifers blogg här.

 

 

Nanó Wallenius
26.06.2018 kl. 14:00

"När man skriver från hjärtat kan man också dela med sig av lite känsligare ämnen"

 

 

Efter en livshotande cancerdiagnos bestämde sig 47-åriga Leena Sahlström från Vasa för att ta vara på det fina i livet. Hon bloggar sedan februari 2017 om trädgård, skärgårdsliv, mat och en massa annat som kommer emot i hennes liv. Och när man skriver från hjärtat kan man också dela med sig av lite känsligare ämnen, menar Leena.

 

Vad gör du helst om dagarna?

Nu då sommaren kommit med buller och bång har jag riktigt svårt att slita mig från både pyssel och häng i vår trädgård.

 

Var går balansen mellan privat och personligt på en blogg som behandlar ett känsligt ämne?

Jag skriver från hjärtat då jag känner för att dela med mig också av lite känsligare ämnen. Jag berättar så mycket som jag kunde tänkas göra till en vän. Då jag ärligt berättar om mina upplevda känslor blir det rätt personligt utan att det för den skull behöver bli för privat. Tycker jag. Upplever inte själv att den gränsdragningen är så svår, utan det kommer ganska naturligt då jag skriver. Det finns fortfarande saker jag undviker att skriva om. Jag utgår alltid från mig själv och tycker det är viktigt att aldrig lämna ut min familj, närstående eller vänner. Åtminstone frågar jag alltid om lov innan jag publicerar något där de kunde känna sig utpekade.

 

 

Vilken funktion fyller bloggskrivandet för dig?

Jag upptog bloggandet egentligen av lite olika orsaker. Efter flytten till Vasa för snart två år sedan tyckte jag att jag behövde ge staden en rimlig chans och att jag via bloggen kunde upptäcka stadens fördelar. Dessutom hade jag en liten mental svacka och resonerade så att det säkert finns något positivt varje dag att ta vara på och genom bloggandet övade jag mig att få syn på det. Dessutom fyller det en terapifunktion som inte kan underskattas. Idag är det en viktig del av mitt liv som ger mig en otroligt massa kraft tillbaka av mina läsare.

 

Läser dina vänner och bekanta din blogg? Vad tycker och tänker de?

Ja, många av mina vänner läser min blogg och uppskattar att få dela min vardag. Särskilt de som bor långt borta och jag inte längre träffar så ofta.

 

 

Vad gör dig allra gladast just nu?

Oj det är så mycket som gör mig glad. Förstås allt som gäller våra barn och då de är glada, nöjda och lyckas med sina målsättningar. All underbar hjälp och omtanke jag får av nära och kära. All kärlek och kraft jag får via bloggen från mina läsare. Den underbara våren, trädgården och kraften i naturen. En god middag tillsammans med hela familjen. Ett litet ögonblick som fångas i dagen. Listan kan göras hur lång som helst.

 

Utgående från din blogg verkar du ha ett stort intresse för trädgårdsskötsel. Berätta lite mer om det!

Jag är en entusiastisk amatör i trädgården som blir barnsligt förtjust över kraften i naturen som växter som överlevt vintern, blommor som slår ut och frön som gror. Jag älskar att fantisera, planera och utveckla trädgården till min egen och flyttar runt på växter och ser det lite av en sport att hitta de bästa ställena för växterna att trivas och behandlar dem som levande varelser som man måste vårda ömt. Det tar verkligen emot att rensa bort något. Samtidigt har jag bestämt att trädgården inte någonsin får bli ett stressmoment, därför finns det allt som oftast halvfärdiga projekt på gång. Trädgården kommer aldrig att bli färdig utan är som ett pågående konstverk. I mina ögon.

 

Och sist men inte minst - vem inspirerar dig?

Jag tror jag har en ganska stark inre motivation att göra saker jag gillar. Sånt jag inte gillar är jag väldigt duktig på att undvika. Jag kan inte peka ut någon enskild person som skulle inspirera mig, utan det kan vara nästan vem som helst jag träffar eller kommer i kontakt med. Förstås får jag också inspiration från tidningar, böcker och radio. En utflykt, en resa eller ett möte med likasinnade kan ge en massa inspiration att påbörja något nytt eller få fortsatt inspiration med något som kanske blivit liggande.

 

Läs Leenas blogg här.

 

 

 

Nanó Wallenius
20.06.2018 kl. 12:32

"Jag upplever att i det svenska samhället fokuseras det väldigt mycket på individen medan man i det finska samhället fokuserar mera på gruppen/communityn"

Alla bilder är lånade från Fia Doepel med hennes tillstånd.

 

26-åriga konststuderande Fia Doepel känner många Ratatabesökare igen. Just nu huserar hon i Göteborg var hon studerar fotografi och i sommar bär det av mot Finland för sommarlov. Nu när hon bloggar lite mindre undrar vi såklart vad hon håller på med - läs Fias svar nedan.

 

Hur ser ditt liv ut just nu? Vad jobbar du med, hur är studierna, hur är det att bo på andra sidan pölen?

För närvarande cirkulerar mitt liv främst kring mina studier och utvecklandet av min konstnärliga praktik. Studierna löper på fint det är så sjuttons roligt! Har precis gjort förarbetet inför inkommande termin då vi ska skriva våra kandidatessäer och ordnat den traditionsenliga vårutställningen som går av stapeln på skolan i medlet av maj varje år. Utöver det extraknäcker jag som matskribent och fotograf på matbloggen Det Blåa Köket på HBL.fi. Vad gäller lifvet på västkusten, jag trivs oerhört bra. Göteborg visar sig verkligen från sin bästa sida just nu med sommarvärme och prunkande bokar och kastanjeträd samt näsbedövande syrendoft.

 

 

Vad är de största skillnaderna mellan Sverige och Finland?

Haha, oj. Jadu, den största skillnaden upplever jag är hur folk är utåt. Folk är liksom trevligare och mera in your face på något vis (däremot har jag fått bekräftat att mycket av denna trevlighet är en fasad och i själva verket är folk egentligen inte mer intresserade av dig än vad folk där hemma är). Upplever att svenskar även är mer konflikträdda, går som katten kring het gröt på ett helt annat sätt en vad jag själv är van vid. Jag upplever att i det svenska samhället fokuseras det väldigt mycket på individen medan man i det finska samhället fokuserar mera på gruppen/communityn. Något sådana som Medborgarinstitut finns liksom inte här i samma bemärkelse som i Finland, det saknar jag! I Sverige är också den här investera-i-dig-själv-gå-på-yoga-ät-bra-mat-klä-dig-fint-res-mycket-träna-håll-dig-i-skick grejen väldigt stor och ibland blir jag lite beklämd för det är en sådan himla hets kring hela detta spektrum. Däremot är det svenska samhället mer öppet än det finska. Det bästa är typ att det går att konsumera helt och hållet ekologiskt i det här landet utan att ruinera dig. 

 

 

Vad har du för planer efter din utbildning?

Oj, för tillfället är det ganska öppet! Tar min examen om ett år (hjälp) och går lite i tankar om att eventuellt läsa en master direkt efter kandidaten. Mastern på min skola är väldigt bra och vi har så sjukt bra faciliteter med både färg- samt svartvitlabb så är lite sugen på att söka den direkt efter, när man nu än gång är här i krokarna så! Har några år även funderat om jag efter min kandidat skulle läsa lite pedagogik, känns som att det är en smart väg att gå om man vill ha mat på bordet liksom när det i stort sett är fantasi att kunna leva enbart på sitt konstnärsskap.

 

 

Innan din blogg på Ratata, och nu blogg på HBL - var du aktiv på andra platser på nätet? Vill du berätta lite om de olika platserna du hängt på online?

Haha ja! Sånt minne du har! När jag flyttade till Helsingfors som 16-åring gick jag med i lookbook.nu, har något minne av att jag var hyfsat populär där, om jag inte minns fel hade jag en hel del ”fans”. Uppdaterade väldigt frekvent, nästan dagligen och döpte alla mina outfits efter låtar av Pink Floyd, The Beatles, The Clash eller Nirvana. Haha, blir så full i skratt när jag tänker på det! Har alltid varit intresserad av kläder då jag tycker att det är ett så intressant sätt att utrycka sig som individ på. Jag startade en tumblr i något skede också, men den fungerade som min första portfolio och var således inte en sån där klassisk tumblr-blogg.

 

 

Vem inspirerar dig?

Tove Jansson är och kommer alltid förbli min största förebild. Andra jag finner inspirerande är konstnärerna Ana Mendieta, Sally Mann, Yoko Ono, Frida Kahlo, Louise Bourgeois, Gustav Metzger. Jag inspireras även väldigt mycket av Rebecca Solnit, Jane Goodall, Alan Watts, Sarah Meurle och Rianne Evans. 

 

Vad ska du göra i sommar?

Kommer vara i Finland under sommaren, ser så mycket fram emot det. Jag kommer främst fortsätta jobba på tre olika projekt som jag just nu har igång, som det ser ut nu kommer jag eventuellt att ställa ut ett av projekten i vår examensutställning på konsthallen Röda Sten nästa vår. Har även tänkt börja skriva på min kandidatessä. Kommer också dra en workshop i matfotografi veckoslutet innan midsommar på VNF i Karis och sedan har jag en bröllopsfotografering i juli. Annars har jag väl tänkt odla, hikea i skogen, simma, sitta ute sent, hänga med familj och vänner, yoga och åka mycket skateboard. Lite sådant!

 

Det blåa köket-bloggen hittar du här, Fias personliga blogg här och hennes instagram här.

 

Nanó Wallenius
13.06.2018 kl. 00:18

"Hon sa att jag ”inte alls är som man skulle förvänta sig i verkliga livet”. Jag har fortfarande ingen aning vad hon menade."

Han jobbar som assistent på ett modehus i Paris samtidigt som han fascinerar och förbryllar folk på instagram. 24-åriga Erik Palm driver kontot Smokeweedlol och hans mest stolta stund i livet var när ett av hans inlägg var top post på Instagram under hashtaggen #finnishboy under hela två minuter. I övrigt studerar han Nationalekonomi vid Åbo Akademi och drömmer om att rätt och slätt bli bäst.

 

Berätta lite om dig själv - vem är Erik Palm? Är aliaset smokeweedlol samma person eller en onlinepersonlighet?

En gång träffade jag en tjej i Helsingfors som kände igen mig från Instagram. Hon sa att jag ”inte alls är som man skulle förvänta sig i verkliga livet”. Jag har fortfarande ingen aning vad hon menade.

@smokeweedlol är i alla avseenden mitt personliga instagramkonto var jag laddar upp allt jag känner för. Jag har aldrig (medvetet) spelat en rollfigur, och är mest av allt ute efter att ha roligt med mina kompisar online, precis som de flesta andra människor på internet.

Användarnamnet @smokeweedlol började jag använda 2012, eftersom jag slog vad med mig själv om att det inte var ledigt. Jag bestämde mig för att hålla fast vid det eftersom att människor brukar skratta när jag berättar det åt dem, vilket får mig att känna mig rolig.

 

Berätta lite om ditt liv online. Vilka online communitys har du varit del av innan instagram?

Alla stora amerikanska, svenska, och finska utom Youtube, Pinterest, och LunarStorm.

Facebook har förutom Instagram roligt nog varit huvuddepot för majoriteten av mitt egenproducerade material under de senaste 10 åren. Jag skriver statusar på svenska men Facebooks översättningsalgoritm har blivit så pass bra att en stor del av mitt engagemang kommer från annanstans än Svenskfinland. På grund av detta brukar jag ungefär en gång om året hota med att byta mitt Facebookspråk till engelska ifall jag inte får flera likes av mina svenskspråkiga vänner.

Minst stolt är jag över min sedermera nedlagda och Tinderprofil. Förlåt till alla jag någonsin matchat med.

 

 

Till hur stor del är din instagram är ironisk och hur stor del är seriös? Eller speglar den helt enkelt en ytterst komplex personlighet?

lol

 

Hur stor del av ditt liv består av memes?

Bra fråga. Jag tror att jag skulle lacka ur och krisa ner mig ifall jag fick reda på svaret.

 

Vad är du mest stolt över? Hur tänker du toppa detta? Tror du du har nått ”peak virality”?

Jag har aldrig varit så stolt som när jag hade top post på #finnishboy i två minuter. Detta är min största förtjänst, online och offline. Detta hade aldrig varit möjligt utan mina följare. Tack #smokeweedlolarmy!

 

 

Din instagramfeed ser rätt spontan ut. Postar du dina inlägg lika spontant som det ser ut eller är det genomtänkt?

Jag har verkligen noll finess med timing och mottagaranpassning, har jag en rolig idé klockan 2 på torsdagsnatten så kommer jag att lägga upp den med det samma. Tacka till alla mina australienska följare, som utgör majoriteten av publiken för mina #smokeweedlolafterdark-inlägg.

 

Din instagram ger även sken av att du jobbar som modell. Berätta gärna lite om det!

Jag har jobbat som modell tidigare men är numera för ful.

 

Finns det kategorier eller mönster av personer på instagram? Vad tänker du om de olika stereotyperna på instagram?

Jag älskar varendaste en person som använder Instagram, men den nisch som alltid fascinerat mig mest vanliga människor med stora personligheter som lägger upp inlägg med samma självförtroende och intensitet som b-känidsar. Jag använder Instagram som de flesta använder reality-tv i denna bemärkelse.

 

Vilken kategori hör du till?

Jag har valt att crowdsource:a svaret på denna fråga, ni kan läsa vad folket tycker här under:

 

Vad har du för sommarplaner? 

Jag kommer jobba hela sommaren förutom en vecka i juli, då jag åker iväg på en en vecka lång retreat till Schweiz med min flickvän.

Ifall jag hinner släppa sommarens hetaste afterskimixtape på min Soundcloud (link in bio), och skriva någon op-ed och/eller krönika innan septembers slut kommer jag vara extremt nöjd med mig själv.

Jag har även köpt biljetter för att se Bhad Bhabie live vilket jag är sjukt taggad för.

Utöver detta kommer jag fortsätta hacka bort i contentgruvan, försöka hitta en fungerande crack av Autotune, och uppdatera min Instagram ca 1 - 20 gånger i veckan beroende på humör.

 

När Ratata frågade om hans bästa tips på sommarläsning rekommenderade han sina egna facebookstatusar. Ni hittar Eriks facebook här och hans instagram här.

 

Nanó Wallenius
06.06.2018 kl. 20:26

                      
 
 

Välkommen till Ratata - Svenskfinlands mysigaste bloggtjänst och kulturportal! Varje vecka lyfter vi intressanta personer och projekt på vår framsida.

Höstlistan 2018

 

Hösten ligger bakom hörnet och lurar - det är dags för Ratatas årliga höstlista.

 

Vad är dina mål i höst?

Vad ser du mest fram emot?

Känner du dig klar med sommaren?

Hur såg din höst ut för ett år sedan?

Hur såg din höst ut för fem år sedan?

Vad var bäst och sämst med sommaren?

Vad för kultur har du tänkt konsumera i höst?

Vad blir ditt mest använda plagg i höst?

 

 

Bloggat hos oss

Löneförhöjningen

Tänker på: Hur jag ska göra av med min första lön sedan löneförhöjning. Har jag berättat det? Att jag fått löneförhöjning? Känns så bra att det var chefen som föreslog det. Då känns det som om man verkligen uppskattas. Men hur som, ska jag förutom att betala räkningar och skatter och försäkringar även boka tid till min kosmetolog, köpa nya lakan och fylla kylen med allt gott som finns i hela världen. Eller i alla fall brie.

 

Linda funderar på vad hon ska göra med extrapengarna efter löneförhöjningen.

igår kl. 11:57

Att döma andra efter deras kläder

Foto: Silje Werner

 

Kommer ni ihåg då man var yngre och märket på ens kläder var det man dömdes efter? Inte? Lyckans er då. 

Även i en liten stad som Ekenäs var det ganska viktigt med vilka klädesmärken man hade och inte hade i högstadiet. På den tiden skulle alla flickor ha dyra Miss Sixty byxor som nätt och jämnt täckte röven, Osiris sneakers och en Eastpack ryggsäck. 

 

Filosofia skriver om högstadieåren och hur man dömde varandra efter vilka klädmärken man bar.

 

igår kl. 11:54

Digital detox

Min mobiltelefon var på service och jag blev erbjuden en lånetelefon. Jag övervägde för en kort stund att ha en telefon till låns men tackade sedan nej till erbjudandet. Jag tyckte nämligen att det kändes onödigt att hyra en telefon för en veckas tid. En vecka är verkligen ingenting. 

 

Elins smarttelefon gick sönder och hon testade på en veckas digital detox.

igår kl. 11:51