En låt om den krympande människan

04.09.2018 kl. 10:31

Bilderna är publicerade med Rickard Eklunds tillstånd.

 

Poeten och musikern Rickard Eklund släpper i dagarna singeln Hjärta utvärtes. Låten som började i form av ett beställningsjobb ledde till ett mångfacetterat, poetiskt verk om den krympande människan. 

 

36-åriga Vöråbon Rickard Eklund berättar att han egentligen inte sagt åt någon att hans singel redan är ute. Via gräsrotsinsamlingen på Indiegogo har han skickat låten till alla som stöttat ekonomiskt i trycket av debutalbumet. Låten belyser den lilla människan - en människa som känner sig hjälplös och värdelös, medan kärleken för omvärlden blir större än någonsin. Hon klamrar sig fast vid något som är större än henne själv. 

- En låt kan komma var som helst ifrån. En fras, en händelse, ett minne, en historia. Vad låten sedan bestämmer ska hända, måste man bara låta ske. Det har hänt – och det blir ofta de bästa låtarna – när jag har varit tvungen att rannsaka mig själv, mina egna värderingar och misslyckanden för att skriva en låt. Detta är sann terapi. Det är självklart att jag blir tvungen att använda mina egna känslor och upplevelser, till viss mån, som referenspunkt. Men berättelsen kan vridas så långt bort från mina egna kvarter, så jag blir tvungen att läsa på för att bibehålla någon form av autenticitet och verklighetsförankring. Att känslorna och berättelsen är äkta är viktigt för mig.

Musiken kom innan poesin

Rickards intresse för musik och poesi har alltid varit närvarande. Före den första fyllan, före rökrutor, Suzuki PV:n och kaffepauser, före allt detta fanns musiken, menar han. Sitt första instrument fick Rickard när han var fem år gammal - en Casiosynth med en fastklistrad bild av ett lejon. Vid den synthen satt han många dagar och kvällar för att utforska sammanhanget mellan melodier, text och känslor. Poesin gjorde entré ett stycke senare för Rickards del. Tonårens dikter höll han helst för sig själv.

Hur ser du på relationen mellan musik och poesi? Vad ger musiken som inte poesin ger och vice versa? Hur fungerar det när de knyts samman?

- Likheterna och olikheterna mellan poesi och musik är många. Hur man upplever musik och poesi är givetvis individuellt, men musik är nog mer reflexartad. Kroppen berättar instinktivt hur den reagerar på vissa ackordföljder, en viss rytm eller melodi etc. Poesi upplever jag som mer rå, när den läses utan ackompanjemang. Den är sårbar, skör, ibland smutsig och arg. Livsfarlig och tröstande.

- Frågan ni ställer är helt rätt ställd. En helt instrumental låt bygger egentligen på samma regler, som musik med text. Båda har en berättelse att förmedla. Vem? Vad? När? Hur? Allt berättas i en melodi. Det som jag tycker är intressant är när du kombinerar dessa två. Vad händer med den sprudlande texten, när du tillför melankoliska harmonier? Vad tillför symmetri eller dissonans till en linjeformad text. Om man lägger till ett ord för mycket i en fras, står detta ord upplyst i strålkastaren. Gör man frasen för kort, ger det lyssnaren en känsla av obalans.

Att lyssna på lyriken har blivit viktigare

När Rickard lyssnar på musik är det melodin som sticker ut allra först, även i raplåtar. Han menar att det dock är skillnad på låtar och låtar. Om Nick Cave eller Patti Smith släpper nya album fokuserar han extra mycket på texten. Att lyssna på lyriken är någonting som blivit viktigare med tiden.

Hur ser du på musik som sjungs på dialekt? Hur tog du beslutet att sjunga på Närpesdialekt?

- Det är ett sätt att uttrycka sig på, som allt annat. Vi kommer tillbaka till vad som känns äkta. Beslutet att sjunga på dialekt kom emellertid från min uppväxt med Lasse Erikssons låtar och senare även 1G3B. Språket spelar sist och slutligen ingen betydelse bara det finns någonting äkta bakom.

För stor press på skrivandet

Efter att ha vunnit Solveig von Schoultz-tävlingen för tre år sedan har Rickard försökt skriva färdigt en diktsamling, ett skrivprojekt han numera ser på med distans. Priset kom som en stor överraskning men resulterade även i att Rickard började sätta för stor press på skrivandet.

- Om man planlöst jagar någonting tillräckligt länge, så märker man att man själv är den som jagas. Om boken vill bli av, så blir den av. Jag slutar ju inte skriva bara för att det är onödigt.

 

Du kan lyssna på Rickards singel Hjärta utvärtes på Spotify och stötta gräsrotsinsamlingen för trycket av debutalbumet här, på Indiegogo.

 

 

 

Nanó Wallenius
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver:

                      
 
 

Välkommen till Ratata - Svenskfinlands mysigaste bloggtjänst och kulturportal! Varje vecka lyfter vi intressanta personer och projekt på vår framsida.

Höstlistan 2018

 

Hösten ligger bakom hörnet och lurar - det är dags för Ratatas årliga höstlista.

 

Vad är dina mål i höst?

Vad ser du mest fram emot?

Känner du dig klar med sommaren?

Hur såg din höst ut för ett år sedan?

Hur såg din höst ut för fem år sedan?

Vad var bäst och sämst med sommaren?

Vad för kultur har du tänkt konsumera i höst?

Vad blir ditt mest använda plagg i höst?

 

 

Bloggat hos oss

När resan är målet

Ändå pratar man ju hela tiden om att "det är resan som räkas", inte målet. Både när det gäller lycka och framgång brukar man tala om att satsa på resan och inte målet, för då kommer lyckan och framgången när man minst anar det. Men tydligen tror vi ju inte på det alls när det gäller våra semesterresor eller liknande. Det viktigast är att komma så snabbt som möjligt till destinationen, inte att uppleva resan dit.

Och därför älskar jag att bloggare såsom Linnea Portin på sin blogg Brygd, lyfter fram det här i sitt blogginlägg "Drömmen om att inte flyga".

 

Jasmine har skrivit tankeväckande om att resa.

igår kl. 18:25

Fager Dam 10 år

 

Grattis säger vi till Fager Dam vars blogg fyller tio år idag! Här följer en liten jubileumsintervju.

 

Vad är dina bästa bloggminnen från dessa tio år?

Den första Ratata-festen var det mest magiska jag varit med om. Bloggportalen Ratata hade nyss öppnat och det ordnades en fest för att fira det på reklambyrån Peoples kontor. Jag minns hur jag steg in där och det fanns cupcakes och folk var klädda i granna färger för vi hade något tema för klädseln. Alla var så öppna och glada och intresserade av att prata med en. Det kändes magiskt att så där på en kväll plötsligt lära känna en hel hop med roliga och kreativa mänskor och festa till sena natten.

Bloggkryssningen jag var på sommaren 2011 var också något alldeles extra. Vi fick hälsa på hemma hos superbloggaren Ebba von Sydow! Det var visst tidningen Papper som ordnade kryssningen.

De gånger Bloggpriset ordnades på Korjaamo i Helsingfors var också något alldeles extra. Minns hur jag på det första Bloggpriset bara gick omkring och pratade och pratade för det fanns så många härliga bloggare på plats.

 

Hur har din blogg förändrats?

I början ville jag fokusera på inredning och mode. Modebloggar var stora när jag började hösten 2008 och jag har alltid haft ett stort modeintresse. Men det som verkligen blev gnistan till att börja blogga var att jag renoverade min nya lägenhet samma höst som det blev finanskris och allt såg väldigt mörkt ut. Jag behövde lägga upp bilder på vackra tapeter på nätet för att orka med allt.

Efter att jag flyttat bloggen från Blogspot till Ratata började jag lära känna andra finlandssvenska bloggare. 2010-2011 var dom stora bloggåren för mig. Jag fokuserade mycket på mode, jag tog outfitbilder och recenserade de internationella modevisningarna.

Sedan började jag jobba som journalist, och där var bloggen en stor orsak till att jag vågade mig på att skriva professionellt. Men samtidigt så ledde journalistjobbet till att tiden och energin för bloggandet stadigt har minskat.

Lite av en nytändning för bloggandet fick jag i januari 2017 när jag började med bulletjournal. Då blev jag ivrig att visa upp hurdana sidor jag gjort i min anteckningsbok. Sedan expanderade jag och startade ett Instagramkonto som fokuserar på min bulletjournal.

 

Hur skulle du beskriva din blogg?

Just nu står det i bloggbeskrivningen bara ”spretiga dagboksanteckningar från mitt liv”. Det som alltid har gällt min blogg är att jag fokuserar på sådant som är fint och positivt. Ibland kan jag också ta upp något svårare ämne, som min syn på #meetoo. Men ja, bloggen har varit ett andningshål för mig, ett ställe där jag får vara mig själv och tänka på sådant som är kul. Jag bloggar alltid just så mycket som jag har lust med och planerar väldigt lite.

 

Hur kommer du fortsätta med bloggen?

Tror jag fortsätter i samma lugna takt som de senaste åren. Har jag varit på en bra resa vill jag berätta om den på bloggen, som när jag for till Ischia den här hösten. Tycker jag innehållet i min handväska matchar fint lägger jag upp ett i-min-väska-inlägg. Om jag lagt upp en ny video på Youtube så gör jag ett blogginlägg om det. Instagram och Youtube har stulit av min tid, men bloggen behövs för att samla ihop allt jag gör i sociala medier.

17.10.2018 kl. 19:30